Ropen skalla dagis åt alla
En gång i tiden gick vänster kvinnorna i demonstrationstågen för kvinnors rätt till förvärvsarbete. De hade en önskan om kvinnlig frigörelse och att kvinnor skulle få egna pengar och egen makt över sina liv. De skulle inte längre stå i en beroende ställning till enskilda män. En kamp jag verkligen beundrar och även idealiserar. Jag hade så gärna velat vara med redan 1968.
Jag hade velat vara med och göra uppror emot förtrycken och kämpat för tron på ett bättre samhälle och en bättre värld. Det jag som 80 talist får vara med om är istället samhällets nedmontering av välfärdsstaten och hur klasskillnaderna ökat något enormt. Troligtvis har vi aldrig haft större klyftor än idag. Jag menar det jag skriver och tvivlar du så är det dags att öppna ögonen. Den ekonomiska eliten flyger egna flygplan och lever ett liv i sådan lyx att adeln på 1800 talet aldrig i sina vildaste fantasier hade kunnat föreställa sig. Samtidigt som andra tex illegala invandrare lever under slavliknande förhållanden. En tillvara de fattiga på 1800 talet utan tvekan hade kunnat relatera till. Men det pratar vi inte om idag då de människornas situation är osynliggjord. Åter till kvinnokampen, de tog striden och vann den vi fick "dagis för alla" senare även kallad förskolan med en egen läroplan. Men vad hände sen då ? Vilka arbeten tog kvinnorna när de gick ut i arbetslivet. Många tog arbete på förskolor och ålderdomshem. Arbeten de tidigare gjort som obetalt arbete, blev nu till ett betalt lönearbete. Under följande årtionde avskaffades hemmafru idealet och kvinnors arbete ökade till att idag innefatta många heltidsjobb. Sambeskatningen avskaffades för att öka kvinnors motivation till lönearbete. Kvinnorna började också lyckas bättre i skolan och är idag i majoritet på högre utbildningar på universiteten. Flera yrken blev akademiserade tex förskollärare.
Men fick vi det dubbelt så bra ekonomiskt när vi ökade lönearbetet med 100% ? Hur många familjer kan idag leva på en lön? Ytterst få skulle jag säga. Hur ser det ut med jämställdheten? Kan kvinnor med barn idag leva utan en man? Hur ser beodesituationen ut för kvinnor efter en skilsmässa? Går det att på tillexempel på en sjuksköterskeinkomst köpa en 3a i en Stockholmsförort? Hyresrätten är ju som bekant avskaffad omvandlad till bostadsrätter. Alternativt såld av allmännyttan till en kapetalistisk ägare med höga hyror. Så nu har vi alltså en situation där akademiskt utbildade kvinnor inte har råd att leva utan en man. Vi ska absolut inte glömma männen som arbetar i samma branscher oftast faktiskt utan "Snopptillägg" Åter till kärnfamiljen hur är det idag för de familjer där båda tjänar som genomsnittet? Faktum är att i den gruppen är det ytterst få som skulle klara sig på en lön och den familjen är inte närheten av att ha fått det dubbelt så bra sedan även kvinnorna gick ut i arbetslivet. Det är sannolikt så att när familjerna fick två inkomster så höll det tillbaka lönerna. Samtidigt som får allt mindre av det mervärde vi skapar när vi lönearbetar. Efter att bostadsmarknaden blivit till en spekulationsmarknad påhejad av låga räntor. Så har även barnfamiljer med två genomsnittliga inkomster det svårt att köpa bostad med rimligt avstånd till arbetsmarknaden och samhällsservice. Det anses idag som en framgångsrik "bostadskarriär" att kunna köpa ett gammalt radhus från 70 talet med omfattande renoveringsbehov. Hur påverkade det då kärleken mellan kvinnor och män? Blev denna frigörelse något som gjorde att kärleken kunde handla mera om attraktion och känslor och mindre om pengar och ekonomiska frågor. Ni vet mannen som familjeförsörjaren. Kvinnan utan lönearbetes enda chans till klassresa uppåt i livet. Det vi kan se är att mannen med högstatus jobb och höginkomst är minst lika eftertraktad nu som då. Jag misstänker att besvikelsen måste vara stor hos alla de vänsterkvinnor som gick där i demonstrationstågen och skrek "ropen skalla dagis åt alla". När de kan se att troligtvis så skulle en majoritet av kvinnorna i familjebildande ålder idag. Välja mannen med högstatus jobb och höginkomst före mannen som tjänar som de själva. Men som vill leva i ett jämställt förhållande. Där de delar på ansvaret för barn och obetalt arbete i hemmet.
Vilket kanske inte är så konstigt när hela samhället idag enbart handlar om pengar och där människor värderad och värdesätts av andra utifrån hur mycket pengar de förfogar över.
