sossen.blogg.se

Det talas ofta om den svenska avundsjukan. Oftast är det människor som vill försvara sin egen priviligierade ställning som anklagar kritiker av den för att vara avundsjuka. Men jag ska nog erkänna mig vara just avundsjuk. Jag är faktiskt oerhört avundsjuk på moderaternas väljare. Det måste vara skönt att leva i deras värld. En värld där det inte finns några klassskillnader eller orättvisor. En värld där alla fått samma chanser och möjligheter. Det måste vara underbart skönt att kunna sitta där med tidningen och läsa om lönedumpningen. För att sedan bara vända bland och lossas som som om offren för lönedumpningen inte finns. Kunna fortsätta att hävda att facket har spelat ut sin roll och att socialdemokraterna pratar om 1800 talets klass samhälle. Det måste vara oerhört skönt att slippa bry sig om orättvisorna. Så jag är faktiskt avundsjuk för det är jobbigt att se orättvisorna. Det är jobbigt att inte bara välja en världsbild som passar en själv. Det är jobbigt att tro på ett anständigt solidariskt samhälle. Det vore så mycket enklare att istället hävda att samhället redan är rättvist. För då skulle jag kunna hävda att det fria skolvalet inte leder till ett segregerat samhälle. Då skulle jag slippa städa upp min egen skit och istället billigt hyra en östeuropeisk städare för en spottstyver. Då kunde jag leva ett priviligerad liv utan dåligt samvete.

Men faktum är att jag inte vill leva deras liv. Även om jag kan tycka det låter oerhört skönt ibland. Kanske är det den friheten de söker när de argumenterar för frihet? Friheten från sitt eget dåliga samvete?

Jag är medveten om att om vi alla levde i tron om att deras världsbild var rätt och riktig så skulle vi snart förlora allt det vi byggt upp. Vi skulle då smärtsamt få uppleva hur samhället blir när de drivit igenom sin verkliga politik som gömmer sig bakom deras väll valda retoriska argument.


Upp till kamp kamrater