Han får väll skylla sig själv om han var så jävla lat att han inte studerade
”Han får väll skylla sig själv om han var så jävla lat att han inte studerade när han var ung”
Individualism och självförverkligande skapar inte bara psykisk ohälsa utan föder också förakt Jag tänker att jag kanske inte är så naiv när jag tänker att i ett samhälle präglat av individualism och självförverkligande. Där dina misslyckanden är helt och hållet ditt eget ansvar. Så är det inte särskilt konstigt om den psykiska ohälsan ökar. Ångesten och depression tänker jag är helt rimliga konsekvenser av misslyckanden eller rädsla för misslyckanden. Det finns ju inga förmildrade omständigheter, allt är ditt eget ansvar. Budskapet är att alla som har nått framgång har arbetat hårt. Därmed blir det också underförstått så att de som misslyckats varit lata och därmed får skylla sig själva.
Ett verkligt exempel
Jag samtalade med en person som i många sammanhang är en mycket empatisk människa. Men också väldigt starkt präglad utav att leva i ett samhälle starkt präglat av självförverkligande och individualism. Personen är skulle jag vilja säga ganska okunnig vad gäller samhällsfrågor och politik. Med det sagt menar jag inte att personen skulle inneha en låg formel utbildningsnivå. Tvärtom är detta en människa med en kandidat examen från en svensk högskola. Dock inte i samhällsvetenskapliga ämnen.
Då stoppande utav lönedumpningen är min hjärtefråga och jag ville få personen uppmärksammad på detta problem så berättade jag om hur det går till i dag. När grupper av människor ställs emot varandra i syfte att pressa ned lönerna. Jag förklarade det klassiska exemplet med att ett företag låter bli att anställa personel och istället hyr ifrån ett utländskt bemanningsföretag vars affärside är att erbjuda billig arbetskraft. Jag förklarade villkoren de utländska gästarbetarna arbetade under och förklarade hur det skulle kunna tänkas gå för dem som konkurreras ut. Jag förklarade hur jag såg på det med risken för att dem som blir utkonkurrerade börjar förakta politiker och samhället i stort. Samt blir fientligt inställda emot människor ifrån andra länder. För att göra min beskrivning mera verklig så beskrev jag en man i 50 års åldern som enbart har det yrke han har. Som när han blir utkonkurrerad inte får något annat arbete utan kan anses som slängd på soptippen
Reaktionen blev inte alls den naiva jag trodde att den skulle bli. Jag citerar reaktionen ordagrant.
”Han får väll skylla sig själv om han var så jävla lat att han inte studerade när han var ung”
Jag ser inte denna reaktion som ondska eller brist på empati utan som en konsekvens utav ett samhälle så individualistiskt att inga förmildrade omständigheter ges något som helst värde. I ett sådant samhälle blir alla misslyckanden lika individuella som framgångarna.
