”Mervärdesteorin”
Jag anser att Marx hade många intressanta teorier om samhället och kapitalismen som är aktuella än i dag.
Jag tänker här vissa på hur det Marx kallar för ”Mervärdesteorin” är aktuellt än i dag. Enligt Teorin så skapar arbetaren ett större värde än vad arbetaren har i lön vilket motsvarar profiten alltså ”mervärdet”. Enligt Marx har det alltid funnits en konflikt mellan köpare och säljare av arbete, en konflikt emellan arbete och kapital om man så vill. Marx beskriver hur lönen motsvarar vad arbetaren behöver för att överleva som arbetare och hur varans pris står i relation till den.
Jag har här valt att testa mervärdes teorin genom att välja två exempel på arbetsmarknaden som båda bygger på verkliga exempel.
Siffrorna i exemplen är påhittade men de är absolut realistiska. I det första exemplet är det en anställd Snickare som säger upp sin anställning och startar ett eget företag där han själv får hela värdet av utfört arbete. I det andra exemplet skapar hans fd -arbetsgivare ett större mervärde genom att sänka löne-kostnaderna.
Båda exemplen är hämtade från byggbranchen och i båda fallen så betalar köparen av företagets tjänster 450 kronor i timmen för utfört arbete.
Åke är snickare och anställd i byggföretaget han har en månadslön på 30 000 kronor före skatt.(Jag är ingen exprt så min uträckning ska ses som ganska grov jag har valt att inte ta med moms i uträckningen då den inte har med lönen att göra men till de 450 kronorna tillkommer moms) Han får efter skatt ut ca 23 375 kronor 12 månader om året vilket blir 280,500 kronor För att få ut den lönen varje år så behöver han tjäna in det dubbla till företaget för att betala sin egen lön. Vilket blir 561 000 kronor och delar vi den summan på antalet veckor han arbetar varje år så tänker jag att han arbetar 52 veckor – semester 5 veckor -sjuk 2 veckor. = 52-5-2= 45 veckor delat på 561 000 kronor = 12466 kronor. Han behöver alltså varje vecka tjäna in 12466 kronor innan han kan börja producera vad Marx kallar för ”mervärdet” vilket då blir 12466/450 = 27,7 h Vilket betyder att när halva torsdagen gått har han arbetat ihop sin lön. Resten av torsdagen och fredagens arbete utgör mervärdet. Åke väljer att säga upp sig från sin anställning och köper upp ett konkursbo med verktyg och en begagnad skåpbil och delar på sociala medier att han startat eget företag ÅKE-Snickare 450 kronor i timmen Åkes helg börjar nu varje torsdag kl 12.00 efter lunch. I det andra fallet är det företagaren som när Åke slutar sin anställning väljer att i stället för att anställa någon ny snickare hyr en snickare med Namn Adam från ett bemanningsföretag registrerat i polen för en kostnad av 250 kronor i timmen. Företaget ökar därmed mervärdet som snickaren skapar. Åke kostade av de 450 kronorna 561 000 kronor/45 veckor /40 H = 311,60 kronor. Alltså ett mervärde på 138 kr h. Adams mervärde blir då 450-250= 200 kronor företaget har då ökat mervärdet som skapas från 138 kronor till 200 kronor vilket ger en vinst ökning varje timme på 62 kronor. Bemanningsföretaget har inte heller anställt Adam utan anlitat honom som egen företagare som utför arbete åt dem för 125 kr h timmen. Han har ingen sjuk ersättning eller semesterlön. Han skapar ett sammanlagt mervärde åt byggföretaget och bemanningsföretaget varje timme han arbetar på 450-125 kr = 325 kronor i ”mervärde” varje timme. Adam tjänar varje vecka 125 gånger 40 = 5000 kronor 450 kr = 5000/450 = 11 timmar så Adam har redan till frukost fikat på tisdag morgon tjänat ihop sin lön och skapar resten av veckan ett mervärde. Hur mycket av de 125 kronorna han får behålla själv vet jag inte. Men om polens skattesystem är som vårt vad gäller skatt och sociala avgifter så återstår 62,50 kr i timmen. Vilket inte är någon överdrift av hur lite av värdet arbetaren skapar som arbetaren får behålla när den fria marknaden får bestämma. Läste senast i går om några byggnadsarbetare från Baltikum som arbetade för 15 kr i timmen på en större byggarbetsplats och jag vågar lova att slut konsumenten betalat minst de 450 kr h plus moms jag pratade om.
